Fy fan vad rädd jag var.

Var och skrittade Ericsson i dag också.

Vilken toppen häst och jag var glad att jag red på honom i dag.

Zid fick också följa med ut.

När vi var på väg ut så vi två rådjur som sprang över vägen.

Tur att inte Zid såg dem.

Sen såg vi ett herkules plan (tror jag det var) som hade sällskap

av tre typ jas plan eller nått.

Det såg rätt så lustigt ut för jas planen såg så små ut

i förhållande till herkulesen.

Det blev en lång tur på en och en halv timme.

Men det var varmt och skönt.

På vägen tillbaka så rider i över en bäck

och i bäcken stod det en kalv.

Upp ur bäcken kommer det en älg ko.

Fy fan vad rädd jag blev.

Både Zid och Ericsson såg älgen.

Zid ropade jag till mig och Ericsson tittade och bara gick på.

Älgen sprang snett ifrån oss men i samma riktning som vi red

och kalven var kvar i bäcken och ropade.

Älgen stannade ett par gånger och tittade på oss och sprang igen.

Jag var beredd att galoppera iväg för jag var rädd.

Men Ericsson bara gick på hur lugnt som helst.

Jag ringer Maria som var på gården ifall älgen skulle springa dit

och skrämma hästarna som var ute.

Men älgen sprang i en stor cirkel runt oss.

Och vid ett tillfälla var jag, Zid och Ericsson mellan älg kon och sin kalv.

Och flera gånger stannade hon och tittade på oss innan hon sprang på igen.

Efter en stund hade vi kon bakom oss

och jag kunder försöka att andas ut.

Men flera gånger tittade jag bakom mig.

Men jag säger bara det.

Vilken häst Ericsson är.

Han var så lugn när jag var så rädd och nervös.

I morgon ska jag få skritta honom igen

men hoppas då att det blir en lugnare dag.

Puh.

Lady Liz.